Matilda fyllde 24 igår. Kvällen var helt okej, jag var nog lite för trött och förvirrad för att ha superkul, men det gjorde inte så mycket.


Firandet på dagen däremot, slog alla rekord. Ingen alkoh
ol alls, men en 6 kilometer lång pulkabacke som man tar sig till via gondollift som enligt pistkartan har drygt 700 meters fallhöjd.
Efter diverse förseningar och kommunikationskollapser kom vi iväg, Matilda, Magda, Anna, Johanna, Max, Abby, Ellie, Mia och lilla jag. Efter oräkneliga krascher, krockar o
ch omkullvältningar hade vi även kommit ner igen.

Det var helt enkelt askul.
Omöjligt att sluta skratta.
Och jag tänker se varje besök hemifrån som en anledning att åka igen. Bara så ni vet… ye be warned.

Ellie, Abby & Anna är laddade!

Matilda & Johanna i full fart, Magda & Anna kollar på.

I början var det väl lite sådär med födelsedagsbarnets pulkaskills..

Anna & Mia rejsar. Tyvärr syns det inte hur mycket det lutar på..

Matilda & Ellie i full fart nerför Aiguille de Peclet.

Idag fyller Den Lille Mimmi arton år.
Och det kanns lite hårt.. att jag är här, och inte därhemma och firar. Ringde henne ”imorse” (elva, hon skulle äta lunch, jag frukost). Det är så skönt att prata med någon som man känner nästan bättre än sig själv, även om man inte säjer jättemycket.

”Mimmi”
”Hej”
”Hej”
”Den Lille!”
”Det ar duuuuu!!”

Gud vad jag saknar dej. Lille skrutt.

Och om två dagar vid denhär tiden lär jag (enligt mina planer iaf) sitta på Frog&Roastbeef och äta hysteriska hamburgare med pappa. Jag längtar nästan ihjäl mig.
På det hela taget har jag haft ovanligt mycket kontakt hemifrån på sistone.
Både Sofie och Emelie var inne på MSN innan, rena miraklet, jag har pratat (pratat!!!!) med Den Lille i en hel halvtimme, pappa kommer hit, jag fick mail från min avdelningschef på jobbet hemma och såklart alla nissar som kommenterar här.
Och jag har inte ätit pasta på tre dagar.

Tänkte att ”jag får ju lön snart” så jag bränner kontanterna jag har kvar på Tasty Treats på Froggen. (Hamburgare med bacon och cheddarost, supergott!!)
Hedda goes välnärd, tänka sig.

Nu fattas det bara en sak.
Nysnö.
Det var längesedan, och thanks to fullbelagt hela februari-mars (Johanna har kontakter med koll) blir det väldigt uppkört väldigt fort.
Jaja, det kommer, förr eller senare.

Tänker slutligen tråka ihjäl er med dagens playlist, tillägnad Fröken Gustavsson i Skottland, dagens Födelsedagsgris och alla andra som gillar lätt melankoli. Hoho.

Marit Bergman – No Party
Håkan Hellström – Rockenroll Blåa Ögon, Igen
Jason Mraz – Mr Curiosity
Marit Bergman – Forever Doesn’t Live Here Anymore
Lars Winnerbäck – Om Du Lämnade Mig Nu
Kent – Järnspöken
Paolo Nutini – These Streets
Remy Zero – Fair
Sahara Hotnights – Loneliest City Of All
Sister Hazel – Champagne High
Snow Patrol – Chasing Cars
Damien Rice – 9 Crimes
Cary Brothers – Blue Eyes
Cardigans – And Then You Kissed Me
Death Cab – Styrofoam Plates
Death Cab – Transatlanticism
Explosions In The Sky – To West Texas
Joshua Radin – Only You
Håkan Hellström – Minnen Av Aprilhimlen
Lisa Ekdahl – Främmande Fågel
Lisa Miskovsky – Back To Stoneberry Road
Marit Bergman – Tomorrow Is Today

Det ar häftigt, jag börjar bli någon nu. För mig själv alltså. Visst finns det ups&downs, men jag har nog vuxit mer de senaste åtta veckorna än vad jag gjort på länge. Och jag växte ändå en hel del på gymnasiet, där började jag lära mig att våga, och dethär är nästa steg. Jag undrar om det kommer märkas när jag kommer hem?
Även om det är världens slappaste liv jag lever är det ändå en lärdom, att klara sej själv, långt hemifrån, femhundra mil från dom man verkligen kan Prata med, med burkbolognaise, trasiga diskmaskiner och (som tur var bara igår) trasiga toaletter.

The botten har vart nådd ett antal gånger i mitt liv, men nu är det fanimej i princip toppen istället. Yay, I made it, typ.
Nu blir det ordbrist igen.. men ja.. jag tycker att jag får vara lite imponerad av mig själv. Ibland. Korta stunder.
Jantelagen finns ändå inte i Frankrike så jag är förlåten. Hehe.

Nu ska jag återgå till snödansandet. Förr eller senare lär det fungera. Mark my words.

Puss/ H