Sa det trillade alltsa ner en tre decimeter sno inatt. Bara ett problem med det.

Blotsno. Synnerligen ohemult med trettio centimeter blotsno.

Hedda har alltid ansett att kortsvang ar trakigt, jobbigt, farthammande och helt enkelt inte vart att kunna.
Idag hade det nog hjalpt om jag hade kunnat.
Jag och Max har sniglat oss fram genom liftsystemet i dimma med stopp var hundrade fallhojdsmeter pga slutkorda ben.
Jeflar i havet.
Jag aker samre an Stig-Helmer nar det ar slask, det ar pinsamt. Men sa har bade jag och Stig-Helmer valdigt spinkiga ben..

Heddas knan har varit gladare, och jag ar uppenbarligen bortskamd, for Maxen ar i himmelriket och jag gnaller over flatljus, snohogar, att det gar langsamt osv.. dagens i-lands, skibumversionen.

Och foressten, jag vet inte om jag namnt det, men Abby var body-double at hon som spelar Hermione i HP3, och igarkvall satt vi och snabbspolade igenom hela filmen och lyssnade till utrop som ”that’s my feet”. Tihi!

(Bytardag, eller transferday, ar nar man bytar ut en veckas turister mot nasta. Intraffar under perioden fredag morgon – lordag kvall. Da undviker man i mojligaste man platser som mataffaren och sportcentrat.)

Nu ska jag jobba. Jag ar for trott for att vara positiv, jag ar inte upplagd for disk idag. Blah!