Eller ja.. lagom tills dess att mobilen började pipa imorse gav snöfallet med sej.

(Lagom ironiskt att det börjar snöa tre timmar efter att jag vinkat av kompis påväg hem till Sverige med mina vinterskor i bagaget, höh.)

Med iPoden som enda sällskap satt jag i Deux Lacs-liften och såg molnen skingras och täcka hela Boismint i sol. Skulle dratt dit istället, hann jag tänka innan liften masade sig över krönet och ögonen fastnade på den lilla sluttningen mellan Chalets och Hermine. Två helt oansenliga – med Val Thorens-mått mätt – korta backar som jag sällan bryr mej om. Men ospårad lössnö, rakt under liften, det kan man inte låta bli. Dessutom under en lift full av nybörjare, så ingen annan verkade ens tänka tanken.

Sagt och gjort, samtidigt som det genialiska introt till ”City of Blinding Lights” började accelerera i öronen stakade jag ut i fluffet. Nirvana i cirkus en minut, eller ner till sista lilla hanget innan Hermine, sedan fann jag mej själv tre meter nedanför skidorna med ansiktet i snön. Spelar ingen roll, vi snackar adrenalinkick av ungefär samma storlek som efter några av de bästa bitarna av Mont Vallon-åket härom veckan.

Så jag satt där en stund och mådde prima och tömde jackan och hjälmen på snö och såg molnen göra det vid solsken nästan tråkiga landskapet helt fascinerande.
Klart att jag skippat kameran just idag, jag får spara bilderna i huvudet istället. Tro mej, det kommer jag göra.

Sen blev det molnigare och molnigare och jag återgick till husligheten och tvättade, samt läste en bok, Efterskalv av Arne Dahl. Sträckläsning.

Annars då? Ett trilskande pjäxspänne skapade ett stort hål i mina vantar, så nu har jag nya, och badrumslampan är paj, så man får duscha i ljuset av värmeljus, eller totalt mörker, vilket som.
Med andra ord ungefär lika halvskevt som det brukar vara.

Lever nog fortfarande lite på detdär magiska åket imorse. 100% oåkt, alldeles ensam, solen i nacken, domedagsmoln, you name it, det blir knappt bättre.

Och det ska snöa imorgon med, så jag ska upp tidigt och vara först i Moraine. En decimeter nysnö ovanpå det pistade är min vilda gissning, och gissar jag rätt snackar vi Nirvana, igen.
Får pyssla ihop en playlist tills dess.

Apropå det, Mae, bra band. Lite JEW möter Explosions In The Sky blandat med en massa annat.

Och till er som drabbas av avundsjuka (ingen nämnd, ingen glömd) jag lovar att åka en massa åt er med, för nu finns här verkligen snö i mängder.

Puss!!