Med mindre än två veckor kvar till avfärd börjar jag bli lite stirrig. Med all rätt kanske, eller, jag vet inte.

Det känns som om det är så mycket kvar, som om jag inte är klar riktigt än. Så mycket packlista att skriva. Antar att det är ett tidigt stadium av resfeber.
Lika delar skräckblandad förtjusning och den där känslan man får när man kollar Val d’Iseres webbkameror från jobbets dator en fredagsmorgon när det är knallsol där och spöregn här.
Ganska rörigt, med andra ord.

Ikväll ska mamma och jag göra julgodis.
Och innan dess ska jag gå ut i rusket.
Mer saker som ska göras.