God eftermiddag!

Eller inte.. större delen av luften gick ur mig någon gång vid halv två-tiden, efter en uråkning och en tolfteplats. Efter en trekvarts huttrande i snålblåsten mittemot storbildsskärmen traskade vi hemåt samtidigt som Lindsey Vonn dundrade in i målfållan som en annan amerikansk rymdraket.

Det är lite motigt överlag just nu, vi är alldeles för många i lägenheten, och har varit det alldeles för länge, det är dåligt väder och jag är trött. Men men, det går över.

En bra sak med VM är den förutspådda folktomheten, som faktiskt verkar slå in. Jag och CC var uppe på Solaise och tog några pliktskyldiga åk, samt spanade in det allmänna kaoset, och de pliktskyldiga åken råkade faktiskt bli några av årets bästa på Solaise. (Solaise är lite av de icke-skidkunniga britternas hemvist i vanliga fall.) Plus att jag såg Renate Götschl i liften.

Apropå kändisar, gårdagens var väl att vi mötte Jessica Lindell-Vikarby påväg till busstationen, jag blev nästan lite starstruck där, och det amerikanska landslaget, med bilar som upplyser oss om att de är ”Official Vehicle of the US Ski Team” (och en som det står Team America: Bode på) bor tvärsöver gatan. Hade vi bott en våning högre upp hade vi kunnat tjuvkolla på när de äter frukost. Ganska roligt faktiskt.

Bilduppladdningen verkar ha lagt ner det för tillfället, det finns bilder både från idag och igår, som kommer upp när Blogger känner sig mer samarbetsvilligt.
Stay cool sålänge, och håll tummarna för kombinationen och störtloppet!

Kram från en kaosigt Val d’Isère / Hedda