Bummarbloggen

betraktelser från val thorens

Meny Stäng

Månad: december 2009 (sida 1 av 4)

3 x 3 x 3

Hoho. Nu klarar jag nästan hela Rubiks. Det är bara halva botten kvar. Jag har verkligen blivit besatt, precis som med allt annat jag tokfastnar för (läs: DX-Boll, Ms Röj, Harpan, Pokemon, Settlers)
Tyvärr stack Simon och Anton ut och åkte skidor så jag blev utan rådgivare, blev frustrerad och hängde med Kattis till The Station där jag är nu.
Lite internetöverdos kanske, men jag är sådär halvförkyld och trött, och det är fortfarande plusgrader.

Snowforecast (om man nu törs lita på dem) hävdar fortfarande dump i början av nästa vecka och då tänker jag inte vara trött och ha ont i halsen så det är lika bra att vila nu.
Sen vet man ju inte hur mycket det blir vilat ikväll, men vadfan.. det är bara nyår en gång om året.

Jag har fortfarande inte lagt in bilderna, det kommer. Nästa år.
Ursäkta oinspirerad blogg men så är det ibland.
Plusgrader är lika med depp-Hedda.

Dagens fråga

Ska morötter förtäras al dente?

Back to business!

Så var jag tillbaka i Serre igen. Efter en natt på milanesiskt hostel, där jag lärde känna en supertrevlig döv kille från Australien genom kommunikation via post-itblock, tågresa och några timmar på Oulx underbara (ironi) tågstation anlände jag och all min ätbara packning till den takbjälketätaste lyan Chante.

Hemma.
Sort of.

Mycket mer snö än när jag åkte också, vilket är nice.
(Parentes, jag räknade ut att jag har tillbringar tolv timmar i december månad på Oulx tågstation med omgivning. Hörde jag ovärt?)

Igår drog jag och Erika ut tidigt, men på väg upp efter ett härligt puder-i-pisten-åk ringer Anton. Jag hade råkat få med mig den enda nyckeln till skiskåpet ut i backen. Bara en sak att göra; åka ner och överlämna.
Upp igen och rejsa iväg bort mot Villenueve där jag mötte upp de andra tjejerna. Solen skenade och bortsett från att det är överbefolkat av semesteråkare och jag är otränad var det riktigt bra åkning. Efter att ha överlevt den värsta flaskhalsliften sedan Plein Sud i Val Thorens skråade vi ut till årets första riktiga offpiståk. Tyvärr hade solen legat på så det var mer vårslask än puder, men några kallsnösvängar längst ner var helt underbara!

Årets första dropp (nåja) också. Snödriva på typ en meter. Man ska ta det lugnt i början, hmm.

Avslutade en bra skiddag med ambitiösa armhävningar, situps och rygglyft hemma hos Ida och Patrik, ungefär samtidigt som det började regna.
Vädret här är (m)upp och ner. Verkligen.
Men hoppningsvis blir det kallt och snö igen strax efter nyår. Håll alla tummar.

Förutom åkningen var gårdagens stora händelse nytillskottet. Vår norrlänning, Simon, har anlänt. Jag hoppas att gårdagskvällens allmänna övertrötthet inte har skrämt honom, men det tror jag inte, och idag har han lärt mig början på Rubiks Kub! Jag känner mig redan manisk, den där plastmanicken är beroendeframkallande.
Det är typ allt jag har gjort, det, dammsugit och vart i Briancon och handlat. Ösregn är lika med noll skidpepp.

Jag insåg nyss att jag glömt lägga över bilder på datorn, det blev några bra igår. Nåja, det får bli en annan dag. Nu ska jag hem och peppa inför nyår. Det blir nog till och med klänning – det ni!

Gissningsvis är det 2010 nästa gång jag skriver här, så ha en bra morgondag kära vänner, så hörs vi!
PussHej

PS. Erika gör världens bästa kycklinggryta.

Semester.

Bloggen är stängd tillsvidare.

Orsaker: Härdsmälta, paltkoma och julfirande.
Återkommer förmodligen i början av nästa vecka.
Puss.

Il neige!


Bild tagen på balkongen ungefär klockan två idag. Och det fortsätter. Nu är det ungefär en decimeter på balkongmöblerna, och enligt rykten cirka två och en halv uppe på berget.
Tidig sänggång ikväll med andra ord.

Åhåå!
Jag överväger starkt att gå och lägga mig och lyssna på Disloyal Order Of Water Buffaloes. Bara för att.
Det gör lite ont i mig när jag tänker på mina gamla Fornetpolare från Val d’I. Jag lovar att faceplanta lite åt er med. Wish you were here.

Apropå inget, bilden här ovanför kan mycket väl vara den första någonsin som jag redigerat bort rött och gult på. Jag brukar typ alltid dra på värmen, men idag insåg jag att snö faktiskt är kallt.

Kycklinggryta och blåbär

Blåbär, ja.
Det är gott om såna här nu. Julveckan är här, och med den kom en smärre invasion av franska familjer. Merparten av dessa kan inte åka skidor. Inte för fem öre, eller en cent.
Viss frustration kan uppstå i vissa backar och liftar när skidskoleserpentinerna är så många och så överallt att de nästan kör in i varandra.
Blåbärsinvasionen eller tomteinvasionen är ett faktum.
Å andra sidan har jag hittat ett alternativt blåbär som är betydligt bättre – en blå pist från Prorel ner mot Chante som slingrar sig inte helt olikt den blåa från Boismint i VT, med skillnaden att denna går i skogen. Stoora stora carvingsvängar på mina Nancys, i det där härliga ”måste jag tvärnita nu så går det åt helvete”-tempot. Så värt!

Jag jobbade igår också, bortsett från total förvirring och viss språkförbistring och hjärnsläpp gick det nog bra. Vi får se. Det är nästa vecka det blir på riktigt. Hmm.

Idag har jag varit trött och på o-humör, kollat på Skattkammarplaneten (grymt bra!), besökt Aldi (hmm..) och tittat ut genom fönstret.
Ut genom fönstret på snön.
Äntligen.
Det har omväxlande tokdumpat, fnykt och snöat lite lagom sen lunch idag. Hoppningsvis håller det på såhär nu så man kan ge sig ut i skogen utan att vara tvungen att plasta skidor hela eftermiddagen imorgon.
Things are happening, december in France!
Nej, nu: Kycklinggryta. Sedan kanske internetkafe, bara för sakens skull (idag funkar internetet precis innanför balkongdörren också) eller film. Imorgon vet jag en som går upp tidigt.

Köttbullskoma och postförstoppning



Jag var ju på IKEA igår.

Idag åt vi köttbullar till kvällsmat.
Köttbullar, potatismos, gräddsås och lingon.

(Jag gillar verkligen att det står SYLT LINGON på IKEAs lingonsyltburkar. Först specificerar vi vad det är och sedan går vi in på detaljerna. Väldigt systematiskt och svenskt.)

Jag blev så mätt att jag var tvungen att ligga och vila i soffan en lång stund efteråt.
Nu sitter jag och Anton på Extreme (internetet lyser fortfarande med sin frånvaro..), de andra är i Villenueve och spelar RappaKalja, och sedan ska jag gräva ner mig med en film och ett rör Pringles.

Det är skönt med lite egen tid ibland, jag är verkligen social 24/7, jämfört med hemma när jag är social på jobbet och inte säger så mycket resten av tiden. Kanske ska gå ner i källaren och gräva fram en ny bok också.

Förresten, angående mitt paket som är försvunnet. Gustav som pratar bra franska läste mitt brev från Chronopost idag och kom fram till att det är något i det som är förbjudet att skicka. Antar att franska posten eller tullen eller nåt fått för sig att havregrynen och obojen är knark. Han ska hjälpa mig att ringa dem på måndag och se om de kan skicka hit det eller om jag inte får det alls. Just nu är det i Grenoble.
Det kanske blir en jul utan julgodis..
Jaja, jag har överlevt värre (läs: influensan förrförra året).
Och vi har köttbullar.

Och imorgon ska jag åka skidor utan att få ont i fötterna. Och det ska nog snöa mera.
Hedda likes this.

Saturday Night Whining

Våran fastighetsskötare är en gnällspik. Hur många som inte går på gatan och stirrar rakt upp störs av en Sverigeflagga som hänger på tredje våningen?
Jag blir så trött.
Dessutom störs han av att vi vallar skidorna på balkongen (fast vi dammsugar upp allt bös efter oss), så nu vill han att vi ska hålla till nere i entren. Ursäkta, men vilken planet är du ifrån egentligen? Vart stör vi mest, på balkongen högst upp i huset eller i entren där alla som bor här passerar förbi? Tomte.
Och vi har barnfamiljer i hela trappuppgången nu.
Katsching.

Bootstrap’s Bootstraps

Lördag. Dagen med något större D än de flesta.
Dagen då man inte längre behöver passa skidbussen till Monetier, dagen då Chantemerle och Villenueve öppnar.
Vi vart nog faktiskt först upp med kabinen. Några tomtar som tagit stolliften eller superläskiga äggliften upp var före, men dom räknar vi inte. Så himla skönt. Inget ont om Monetier, men när man åkt samma tre backar dag ut och dag in blir det lite tröttsamt.
Tyvärr blev det bara ett åk för mig, jag lackade ur rejält på min miffade högerpjäxa och åkte ner för att leta upp en pjäxdoktor. Dock var det enda åket väldigt bra. Nypistat och folktomt, solsken och inte riktigt lika svinkallt som det vart innan i veckan.

Pjäxdoktorn var en upplevelse. Där jag vart innan var själva verkstaden i ett rum bakom, man såg inte vad de pysslade med, men här satt man mittemot arbetsbänken Väldigt nice faktiskt, ska man sitta och vänta någon timme är det kul att ha något att kolla på. Jag träffade en svensk snickare också, som flyttat ner till Briancon för elva år sedan, som tipsade om några småsystem i närheten som tydligen ofta får mer snö än Serre. Definitivt värt att komma ihåg. Pelvoux och Puy Saint Vincent, jag ska komma ihåg att googla dom.

Hursomhelst filade han ner min högersula lite och värmde skalet, och sedan fick jag stå och filura i en kvart eller så tills den svalnat. Underbart. Den klämmer ingenstans nu, kramp i högerfoten is no more.

Hoppningsvis är det soligt imorgon med så jag kan köra ordentligt innan jag ska iväg och jobba.

Yesterday



Igår var en delvis trött dag.
Jag vaknade, fast besluten att trotsa vilket väder som helst, men när jag såg flatljuset bara suckade jag. Flatljus är inte värt att trotsa för mindre än fem centimeter nysnö, och så mycket hade det inte kommit på morgonen. Men det snöade.
Bring It On och ett halvt rör Pringles senare messar Linus.

“IKEA?”

Jodå, jag är inte den som är den, filmkollande och lukten av smält plast (SirE lagade skidor) vs trång bil och provhoppande av sängar? Easy decision.
Col du Lautaret var en spännande upplevelse. Inte lika brant som passet vid Montgenevre, men i snöyra och halka var det ändå ganska intressant. Biltemas snökedjor får fem av fem toasts, när de väl är spända. Ännu fler toasts till killarna som gång efter annan hoppar ur bilen för att rätta till dom.

Vi hann tyvärr inte till IKEA innan de stängde köket, så istället för köttbullar åt vi croque-monsieur, våfflor och mystiska bröd-och-grönsaksskruvar för en euro styck. Grönsaksgrejorna var inte helt hundra, men våfflorna däremot! Mumma!
En ganska komisk detalj är att av alla visningslägenheter man kan vandra runt i sätter vi oss i den på 22m2. Vanesak kanske.. bummare gillar bevisligen trängsel.
Ett paket sugrör, värmeljus, disktrasor, kartonger och en hänggarderob senare tacklade jag den franska självbetjäningen och tog itu med det viktiga. IKEA Food.
Underbart!
Jag trodde aldrig att jag skulle bli så glad av att se sill. Jag gillar inte sill. Jag gillar inte rostad lök heller, men det vet jag några andra som gör så jag köpte det ändå. Bortsett från hutlösa priser på godiset (3,25 för en stor Marabou är fan värre än Pressbyrån) och att glöggen var slut (trauma!) var det ett mycket givande besök. Många kilo frysta köttbullar att packa in i bakluckan.

Sedan körde det ihop sig. Vi åkte från IKEA tjugo över fem. Fyra timmar senare var vi hemma i Chantemerle. Bilkön ut från ett snöslaskigt Grenoble var långtråkig upphöjt till hundra. När vi passerade byn med det trevliga namnet Livet somnade jag och vaknade först på en snöig parkering strax innan La Grave. Där stod fyra eller fem bilar med franska regskyltar och svor över snökedjor. Alla stod kvar när vi hade fixat på våra. Heja Biltema!
Fast jag ska inte ta någon cred för det snabba snökedjemonterandet, för jag satt kvar i bilen för ingen hade väckt mig. Det gjorde inte mycket, det var tydligen väldigt kallt.

På det hela taget var det en bra dag. Alla dagar som innehåller lingondricka, roadtrips och varmkorv är bra dagar.