Packandet är så gott som fullbordat.
En styck bag, ett enormt skidfodral, en pjäxbag och en knölig ryggsäck står parkerade på vardagsrumsgolvet. Underbart.

Mindre kul är följande: Hur mycket jag än funderade kunde jag inte komma på mer än ett sätt att komma undan övervikt. Inget roligt sätt. Snowboarden får stanna hemma. Dock inte hela säsongen, mamma tar med den vecka åtta, vilket på sätt och vis inte är världens största katastrof eftersom jag ändå sällan åker snowboard medan skidföret är top notch, men det känns ändå dystert. Jag försöker komma på exakt vad det är jag har med mig i år som jag inte hade förra året, vad det är som orsakar de där fem kilona övervikt och kom fram till följande:

  • Lavinpryttlar, väger väl sammanlagt 1,5 kilo
  • Ännu ett fodral med dvd-filmer (två säsonger Grey’s)
  • Ett extra par skidbyxor
  • Ett teleobjektiv och en kameraladdare

Det är märkligt. I och för sig är väskan jag packar i i år tyngre och mindre, men ändååå. Min snowboard. Ynk.
Nu ska jag försöka sova. Imorgon bär det av. Ja jisses. Det kändes som om det aldrig skulle bli dags, men det är det. Om två dagar är jag i Chantemerle, Serre Chevalier.
Sådär lagom overkligt.
Det kommer bli kul. Men just nu är jag ohemult nervös.
Gonatt!