Hälsoläget har inte varit på topp i Serre den senaste dryga veckan. Först fick Alex, och sedan även Erika en dunderförkylning från hell (komplett med jobbig hosta och allt) och samtidigt har Max varit hängig. Som pricken över i tillbringade Simon gårdagen inlåst på sitt rum med huvudet i en hink. (Han hade en minst sagt konstig grön färg.) All cred till mitt immunförsvar som hållt mig frisk trots att jag delar våningssäng med Erika-stackarn.

Fast idag vaknade jag med halsont, och det i kombination med en inte helt glad rygg efter några plattlandningar för mycket igår kändes som skäl nog för en vilodag. Sagt och gjort, jag virar in mig i mitt Spidermantäcke och intar vår soliga balkong. Simon, som vi misstänker hade ätit någon konstigt, eftersom ingen annan har blivit dålig (peppar-peppar) gjorde mig sällskap och jag satt säkert still i en hel timme.

Bra gjort.

Sedan blev jag rastlös och drog igång Operation Storstädning. Det tog några timmar, men bara vetskapen om att de tennisbolls-stora dammtussarna under soffan och jämte R2 inte längre är med oss får mig att må bättre. Filtar har skakats, handfat skurats, lakan tvättats och efter att ha suttit i soffan i säkert tio minuter fick jag ett sista ryck och städade ur och sorterade i skafferiet.

Nej, jag är inte särskilt bra på att vila. Inte om jag inte är ordentligt sjuk, och ont i halsen och kli i öronen räknas inte. Väntar med spänning på morgondagen, antingen vaknar jag pigg som en nymatad Tamagotchi eller så är jag ett förkylningsvrak. Ikväll väntar fiskpinnar och längdskidåkning, det senare på teve.

Det var nog allt för idag, tror jag. Merci beaucoup till våran norrlänning som hjälpte mig med storstädningen, och till sjuklingarna med. Jag gillar er fast ni hostar. Och förresten, om någon har nån trevlig huskur mot förkylningar i största allmänhet så hör av er. Kan behövas.

/Hedda