Bummarbloggen

betraktelser från val thorens

Meny Stäng

Datum: 13 oktober, 2010

Insikter

Någonting säger mig att om väckarklockan står på 06:00 är det verkligen dags att gå och lägga sig nu.

Tur att ”gå och lägga sig” innebär att flytta sig från stolen till sängen en halvmeter bort.
Compact living är min älsklings-arkitektur-stil.
Bien sûr.

Imorgon blir det löpning, styrketräning och kanske till och med en ny fajt med goddamn pilatesbollen. Djävulsk uppfinning men det är åtminstone roligt.

Såhär fint var det när jag åt ”second-breakfast” på bryggan i tisdags. Livskvalitet gånger en miljard, ungefär. Har ingenting med inlägget i övrigt att göra, men jag kände för att göra lite reklam för Falkenberg. Så.

Dagens Citat:

Taget ur Berg Flyttar In, hos Anja Pärson i Monaco:

”jag har till och med köpt mig en levande krukväxt!!

Retour à la case départ

Ärligt talat så är jag inte särskilt ledsen över att Langley dissade mig.
Inte alls.

För bara jag får ordning på boendesituationen (vilket jag är på god väg att få, thanks to ett gäng grabbar från Götet) så ska jag maila Eric och säga att jodå, jag diskar gärna fonduegrytor och raclettejärn några kvällar i veckan mellan december och april.
Första gången jag fixar jobbet innan boendet – check!

Val Thorens, alltså.
Lac du Lou, tre år och tre kilo muskler (mestadels) senare. Hörde jag revansch?

Okej då, plånboken kanske inte gör några frivolter, men vad fan – man lever bara en gång och då kan man lika gärna göra det ordentligt.
Plus att den här gånger kommer jag (förhoppningsvis) bo ovanför nästan allt = nerförsbacke till jobbet, till barerna och inte minst till backen. Inte för att de tre metrarna upp för slänten bakom Altineige var någon större vedermöda, men man slipper göra döds-svängen för att slippa staka upp till Funitellen. Bara en sån sak.

Det största problemet nu är att jag inte vet vilka skidor jag vill skaffa.
Det står väl mellan Völkl Kuro, K2 Pontoon/Hellbent, DPS Wailer112, Moment Night Train, Rossignol S7/S110W och tja.. det var nog alla.
Suck. Stackars plånboken ja. Och stackars mig som ska försöka välja. Lyckligtvis är åtminstone några av dem helt omöjliga att få tag på i Sverige (Europa?). Tyvärr inte alla.

Håll nu alla tillgängliga tummar och tår för att det här går i lås hörni? Det är vad jag gör.
(Rubriken är franska för ”tillbaks till ruta ett”. Google Translate = kärlek)