Inatt välte någon ut en stor mängd glasflaskor på klinkergolvet i köket. Som tur var gick ingen sönder, men jag vaknade och det tog en bra stund innan jag somnade om.
Inte så pigg när klockan ringde med andra ord. Som tur var var det flatljus och allmänt tråkigt, plus att min mesta skidåkarpolare drabbats av den dystra uppgiften att skotta snö, så jag tog bara två åk för att känna på knät.
Kändes sådär om jag ska vara ärlig. Inte sönder, men ganska ledset. Börjar dock misstänka att hemmagjort julgodis är mirakelmedicin, för efter x antal knäckar (och ett par stora skedar Nutella rakt ur burken) kändes det faktiskt bättre, och nu när jag gick hem från jobbet – i sällskap med en halv kalkon, men det hör inte hit – kändes det riktigt bra.

hoppashoppashoppas kan jag åka imorgon.

Jag tänker lite pow, lite sol, lite stora flappriga skidor.
Hoppas.

Hann förresten göra typ en halv videoblogg idag, insåg efter en dryg timmes redigerande och sorterande att det får bli två stycken, annars blir det en enda som är typ femton minuter lång. Lite i mastigaste laget.
Och, jag är ledig på måndag. Jag tänker bli onykter på måndag. Inte en sekund tidigare.
Tror att det är nyttigt för mig att jobba, jag kommer ha varit ordentlig i sex dagar. Jesus.
Men sent sent imorgon anländer en partey-polare-in-crime, och då får fonduegrytorna ursäkta.

Ah, och kalkonen. Precis som i Sverige äter man julmatsrester i La France, i detta fall kalkon. Och eftersom två dagar av kalkon räcker, och Eric & Nila vet om att jag bor med fyra personer som inte får mat på jobbet undrade de om jag ville adoptera den halvan som var kvar? Givetvis.
Så nu ligger det en väl inpackad halv kalkon på vår balkong. Om jag vore den skulle jag bonda med ölen.
Hehe.