Bummarbloggen

betraktelser från val thorens

Meny Stäng

Datum: 12 januari, 2011

Avdelningen Meningslösa Men Ack Så Roliga Hemsidor

Hungover Owls.

Alltså förlåt men hade jag inte bott i den övre delen av en våningssäng hade jag trillat ner på golvet.
Ihi!

Jukebox Hero anno 2011

Vilken dag. Vilken episk trötthet jag har i benen. Vilken dag!

Jag har varit såå duktig, och utmanat mig själv. I egenskap av person med för stunden ganska stort självförtroende meddelar jag härmed att jag minsann åkt den högre Väggen och att jag blev så rädd av det äckliga skråpartiet (mamma m.fl. läs inte detta: typ idiotbrant smått instabil snö tillsammans med här och var utstickande berg och ett plötsligt halvdropp) att jag fegade hela vägen ner. Men jag kom ner, och jag dog inte. Kan dock ärligen erkänna att jag var millimeter från att banga när Buster sa ”trilla inte ner här för då dööör ni”.
Nästa gång ska jag inte fega.
Blev så till mig av mitt plötsliga och synnerligen O-Heddiga mod att jag åkte Flygfältet två gånger utan att sluta vara exalterad. Och där fegade jag inte. Dock körde jag på en och annan sten. Typiskt Val Thorens, alltid så jävla stenigt. Men fint.
Hann även med en vända ner i en typ-ränna lagom synlig från en högtrafikerad lift, ett synnerligen effektivt sätt att få mig att inte banga. Man kan ju inte banga något som syns från liften! Efter lyxlunch på Tango avslutade vi dagen ner mot Lac du Lou, sådär lagom uppkört inte så mycket att man blir purken, men flatljuset var en smula besvärande. Eller karaktärsdanande, det beror på hur man ser det. Liften upp från sjön är f.ö. väldigt kontemplatorisk, nästan i klass med den numera insomnade (och kanske även saknade) Balme-liften i Serre Chevalier. Man hinner andas ut.

Behöver jag ens säga att jag inte orkade skutta särskilt mycket på afterskin? Det gjorde veckisarna så bra själva. Dock var den till Poison synkade pjäxdansen tämligen episk, så länge den varade.

Kvällsmaten var grym: kyckling, bulgursallad, pasta och pesto. Lätt värt två timmars slappt arbete. Nu är jag trött, mätt och horisontell. Film + ljudbok, imorgon hoppas vi att de öppnar Frysen. Sisådär 140 svängar utan paus låter inte helt fel. En genomsnittlig slalombana är väl ungefär 55?

PS. Om någon undrar över titeln på inlägget, gå tillbaka i arkivet till Januari 2009. Det var fint det med.