Sicken upp och ner dag det har varit.
Egentligen började det väl igår kväll när Johannes fick för sig att han ska dricka sig igenom hela Tangos drinklista (den är ganska lång om man säger så..) och gick ut hårt i starten. Jag pallade inte räkna men någonstans mellan 7 och 10 olika hanns med på inte allt för lång tid. Min kommentar till det hela blir väl att det är onödigt att fjärma sig från drinkarna man gillar – vissa av de oprövade korten var riktigt ruskiga. Imorgon fortsätter uppdraget..

Trots att jag inte mer än provsmakade Det Stora Drinktestet var jag ganska trött imorse. Vaknade 07:56 av att Johannader messade och frågade om hennes dator kunde få bo hos mig över dagen, istället för att hänga på Nortlanders bagagekaos i sportcentret. Upp och hoppa för mig med andra ord. Tyvärr tappade jag humöret ganska fort eftersom någon (ännu okänd) pappskalle av rang sett gårdagsnatten som ett bra tillfälle att ta det sista ur mitt (namnade och enda kvarvarande) smörpaket. Rostmackor helt utan pålägg = inte helt okej. Denna lilla idiotincident i kombination med en Nutellaburk som tog slut misstänkt fort för några veckor sedan och en flaska tranbärsjuice som jag aldrig lär se igen har stört mitt humör hela dagen. Jag hatar att vara långsint, men ibland kan jag inte låta bli.
Jag namnar min mat av en anledning, puckon!

Nåja, rusa iväg och möta Johanna, rusa vidare till DDP, rusa upp och ner för trappor och in i rum – mycket bättre på att städa än förra veckans gäster. Deffi. Rusa hem, rusa ut i backen, åka tills jag var en mänsklig isbit, landa på Tango och omvandla dagens lön till lunch i solen – synnerligen värt.
Beskåda bagagekaos, handla nytt smör (MORR!), rusa hem med maten, vidare till ett totalt ihopkaosat Olympiades med Johannas dator, rusa till jobbet..hörde jag hektisk eftermiddag?
Jo, lite. Men så värt det.

Att få besök är ungefär det bästa som finns när man gör säsong.
Nu ska jag duscha av mig den diffusa kyckling/curry/diskmedelsdoften och sova.
Det behöver jag.

Imorgon ska det stås på ski. Igen.