Bummarbloggen

betraktelser från val thorens

Meny Stäng

Datum: 27 februari, 2011

Återuppstått har XBOX:et, klang och jubel!

Vilket betyder att luftrummet i våran lägenhet fylls av såväl de vanliga svordomarna och könsorden som med de mer orginella ”stjärtgosse”, ”hästskalle” och en bitvis strid ström av ”DOMARN!”.

Ööööuh.
Jag har aldrig förstått mig på FIFA & NHL.
Misstänker att avsaknaden av söta små djur, Sagan om Ringen-aktiga soundtrack, riddarborgar, brädsporter, kobolder, svampar och yttre rymden kan ha en del med den saken att göra.

Nåja, det är ju socialt iallafall. Till skillnad från mig när jag ränner runt i Johto och kastar bollar på små djur. Men jag svär mindre.

I övrigt: Det snöar. Det verkar som om det tänker fortsätta snöa ett tag, vilket är trevligt. Det behövs fortfarande någon meter till för att det ska bli riktigt awesome, men varenda milli-dito är välkommen.
Och som utlandssvensk kommer jag nu svära i min egen kyrka – jag föredrog nästan att fyran hade alpina VM för då kunde man i alla fall kolla i efterhand på Play. Längd-VM är SVT så där får jag se nada. Tråkigt.
Sportbladet är som vanligt min räddare i nöden.

Nu ska jag käka gröt och sen går jag nog ner till Tango för att se om nollåttorna har någon som helst partynerv.

Sjuk, trött eller mittemellan?

Första gången på en evighet som jag befinner mig i sängen efter att klockan slagit nio. Det känns superkonstigt, men jag tror att jag behöver det. Igår mådde jag så sjukt märkligt hela dagen så idag är det tvångsvila för hela slanten.

Jag gick upp 6 för att vinka av mamma och äta en ordentlig hobbit-frukost* på Tango. Mellan transferfrullen och frulle nummer två hann jag småsova på soffan vid stenbordet och läsa ut Jonas Eckel (sjukt obehaglig bok) men jag vaknade liksom aldrig till.
Vid åtta ramlade det in uppemot hundra stockholmare som precis kommit ner vilket ledde till totalt kaos och att jag fick överge min gröt med extra allt för att plocka in disk. Jag som skulle ha en jobbfri dag. Hah.
Efter det gick jag hem och sov.
11:15 ringde Per och undrade om jag kunde stirra på väskor i några timmar. Jag undrade mest vad som hände med jobbfri dag, och varför jag fortfarande hade ont i huvudet och kroppen. Som en försenad baksmälla liksom. I och för sig var jag inte ett dugg bakis i fredags, och det hade jag verkligen förtjänat, men det hör inte hit. Det kändes som om jag hade tappat bort ett dygn och jag hade ingen aning om vart jag lagt det.

Några timmar i en stol jämte en mobil förfest var inte så himla jobbigt ändå, förutom när solen gick i moln och jag sakta transformerades till Isbit. Mycket unntz-unntz-musik, många mjukisoveraller och många stickade mössor med pälsboll på. Måste vara en lokal Stockholmstrend, jag har inte sett dom förut. Mössorna alltså.

Sen hann jag precis gå och handla innan jag fick springa tillbaka igen för att försöka skrubba bort rosa fläckar på ett vitt tak. Jag har aldrig känt ett så stort behov av Tipp-Ex som då. Och jag började misstänka att jag inte bara var osövd/försenat bakis. Frös som en jag vet inte vad och hade ont precis överallt.

Sällan har jag varit så tacksam över en totalt död kväll på jobb nummer två – jag kom dit klockan sex, och strax innan nio blev jag hemskickad med stränga order om att sova och dricka mycket vatten. Så det gjorde jag, och jag sov i tio timmar och vaknade halv nio imorse – en halvtimme innan väckarklockan, och nu mår jag helt okej. Jag har ingen feber längre, och knappt ont överhuvudtaget.
Nu är det bara en fajt kvar – den mellan ”jag vill ut och stå på ski” och ”jag vill inte bli dålig igen”.

Känns som att idag är dagen då jag glor på film, käkar godis och eventuellt redigerar lite videoblogg, men det kommer bli svårt att vara så inaktiv. Får anstränga mig helt enkelt.
First off: 10 Orsaker Att Hata Dig.

Hoppningsvis återkommer jag med något mer skidrelaterat om någon dag eller två.

*hobbit-frukost – först en frukost och sen en till – citat Pippin: ”..but what about the second breakfast?!”