Idag har jag varit effektiv. Och ineffektiv.
Jag är ju så bra på att kombinera.

Tack vare chillveckor slapp jag springa upp och ner i DDP klockan nio imorse. Istället passade jag på att ta sovmorgon till ungefär då, när Per ringde och väckte mig samt påminde om att jag lovat att stirra på väskor vid typ kvart över tio. Vaknade, åt min gröt och gick en liten morgonpromenad på omvägar bort till DDP. När jag kommer dit visar det sig att de har ändrat så att jag ska vakta från typ tolv och framåt istället. Panik! Helt plötsligt hade jag väldigt ont om tid för skidåkning. Rusade hem, slängde på mig pjäxor, hjälm och ryggskydd och vrängde bort till parken. Tack och lov var där inget folk och inga köer (älska lördagar helt enkelt) så jag hann ändå köra en 6-7 varv och kolla på mobilen ungefär femtioelva gånger för att inte glömma tiden.

Om någon undrar tar det knappt 4 minuter att åka upp med parkliften, och ungefär 5,5 i Moutiere.

Under den knappa (men sjukt effektiva) timmen jag var i parken hann jag fega ur tre gånger, inte fega men faila fem gånger samt sätta en helt okej och två urusla 180 på parkens absolut minsta hopp. Det får ändå ses som helt godkänt med tanke på hur feg och omotorisk jag faktiskt är. Morgondagens mål är att ta lite mer fart och att inte få panikkänslor av att landa baklänges.

Och gissa vad? Lagom till att jag ska ta liften upp och åka hem har det hunnit bildas en toklång jävla liftkö av morgontrötta bummare blandat med nyanlända turister. Skit, för jag hade inte gott om tid överhuvudtaget. Nytt personligt hastighetsrekord på sträckan toppen av parkliften – botten av Plein Sud: drygt tre minuter.
 Man kan väl säga som såhär: Det var tur att det inte var mycket folk i Fond.

Typ fem över tolv var jag nere vid Polset och la snabbt om växeln till ChillMode. Solsken, Twix, Rubiks Kub och en trave ölflak som fotpall. Egentligen behövde jag bara sitta där till typ halv 2, men det var så gött så jag blev kvar hela eftermiddagen. Ibland är det riktigt trevligt att ”jobba”.
Och apropå det, nu ska jag rusa iväg igen, för om en kvart ska jag vara ombytt nere på Kinabalu. En av många fördelar med att bo i en by med typ inga avstånd – man kan gå till jobbet fem minuter innan man börjar och ändå vara ute i god tid.

Ärtor ut/HB