Bummarbloggen

betraktelser från val thorens

Meny Stäng

Datum: 24 mars, 2011

Auf wiedersehen..?!

Shit alltså, ibland händer saker och ting väldigt fort och mycket.
För tre timmar sedan satt jag i godan ro på Tango med en öl i näven och skrattade åt killarnas försök att klä sig enligt tyrolertemat. Nu sitter jag och försöker skriva en jävligt snabb packlista, för vid åtta i morgon bitti drar jag och Linn till Österrike, närmare bestämt Badgastein.
Någon blev sjuk och det behövdes en person till med körkort, Anders är en ängel och jobbar min (dumma) onsdag och jag är inte den som bangar lite miljöombyte. Även om det verkar vara dump med stort D på ingång och även om jag missar North Face Challenge och så vidare.

Sjukt taggad. Leka reseledare i en vecka på en plats jag aldrig varit – kan inte bli mindre än spännande väl?
Byta kalfjäll och betongkomplex mot (vad jag förmodar) österrikiskt gemyt, ompa-ompa, ännu galnare fest och tja.. vi får se helt enkelt.

Nu ska jag packa fort som f**n och dunsa i säng.. tolv timmar i bil imorgon, känns som om det är läge att vara pigg då.

Mobilhaveri

 Meddelande till de bloggläsare som har intresse av att kunna nå mig i den verkliga världen:

Efter många om och men har jag

  1. Tröttnat på att mitt muppiga franska mobilnummer inte går att fylla på (VirginMobile får Tele2 att verka praktiskt och stabilt).
  2. Tröttnat på att displayen på min ena mobil bara funkar på torsdagar när det är fullmåne. Ungefär. Högst opålitlig i alla fall.

För att göra ont värre funkar det franska simkortet överhuvudtaget inte i den gamla (med fungerande display) mobilen, och eftersom de flesta här nere har franska nummer har jag den senaste månaden känt mig som en sophög som kört med svenskt.

Efter att ha rullat ihop mig i fosterställning, vaggat fram och tillbaka och på det stora hela undvikit att ta tag i problemet vaknade jag idag med en känsla av att idag, idag gör jag det. Så, efter att ha legat och dragit mig i några timmar, ätit ett par fluffiga rostmackor och borstat tänderna var det dags.
Travade ner till tabacen och hostade upp en tråkig mängd alpdollar för ett nytt simkort med tillhörande mobiltelefon av okänd art. Funkar gör den hursomhelst, och även om jag kommer sakna å-ä-ö en månad så känns det skönt att vara kontaktbar. Situationen med en displaylös mobil och en som ibland inte har något ljud och dessutom trasig vibration (ergo man hör inte när det ringer) = inte så jävla bra.

Numret ifråga är +33(0)612066945 – hopplös radda med siffror, men det funkar åtminstone.

Och för att göra opraktiskt värre har jag i princip alla svenska nummer på mobilen utan display, så känner ni att ni vill kunna bli kontaktade av mig när jag väl står på svensk mark igen rekommenderar jag att ni skickar ett sms till +46(0)730432737 eller lämnar ett meddelande på Facebook eller nåt.

Nu ska jag ut i solen – bäst att njuta medan det varar, både YR och SF tjatar om dump till helgen. Tycker jag låter jättetrevligt, men goggelbrännan måste få sitt först.
Och det är torsdag så jag tror att jag tar tre slappåk i solen och sedan rullar förbi das Langleypicknick.

(Ja, kombinationen offpistx2 – pistvisning+ordentlig vurpa – snowboard har gjort att jag idag känner mig stel och ledbruten som en hundraåring. Min nacke tycker inte om någonting just nu, allra minst resten av min kropp. Note to self: landa inte på huvudet när du ramlar, Hedda.)