Jag är den inverterade puderguden.

I Tignes stod jag och försökte organisera bagage när liftarna öppnade och de få lyckliga jävlar som inte var på väg någonstans en lördag for tjutade nerför bergen.
I Valdi var det först ingen sikt, och sedan var jag för seg ut för att åstadkomma mer än turistoffpist.
Här har det varit knallsol en vecka.

Nästa gång låter jag helt enkelt bli att släpa med mig monsterlaggen, för då kan jag ge mig på att det kommer dumpa.

Har å andra sidan återställt min goggelbränna till vad som nästan kan beskrivas som dess forna glans – antagligen kommer hela JL1 vika sig kollektivt dubbla på måndag, men sånt får man ta. Jag är lite helare nu än för två veckor sedan i alla fall. Utvilad, tekniken är tillbaka, jag har ett par pjäxor som jag (nästan hela tiden) är sams med och har störtloppsflugit i fler backar än vad jag kan räkna.

Annars var dagens mission att introducera årets upplaga Langleyguider för Val Thorens bästa, minst hemliga hemlighet – pulkabacken. Sju kilometer senare hade åtminstone jag ett flin som var svårt att gnugga bort från ansiktet. Det är så viktigt att vara barnslig, och det är så lätt att glömma det. Men pulkabacken, je t’aime!

Ikväll har jag och mamma avnjutit en sista HP på Tango, som dagen till ära bjöd på en större än vanligt mängd skidlärare som samtliga var runda under fötterna och stannade långt efter att afterskin egentligen var över. Gratisunderhållning, ja tack. Tycker dock lite synd om servispersonalen – den som placerade köket på ena sidan baren och alla borden på den andra med nämna skidlärare emellan kan aldrig ha jobbat i restaurangbranschen.
Dom springer, och springer, och springer, och springer..

Dagens outfit:

  • Linne
  • Bandana
  • Skidbyxor
  • En pint med varm choklad

Toppa med sommarvärme (skojar inte) i solen på den numera kraftfullt decimerade men sågspånsdoftande terrassen och ni har receptet på en bra eftermiddag.

Imorgon ska jag försöka ha självdisciplin nog att åka härifrån.. vi får se hur det blir med det.
Au revoir.

PS. Går numera tydligen under benämningen ”Hedda, ja men hon med bloggen.” Yikes. 🙂