Ursäkta den deppiga Kentrubriken, men det var ändå ett tag sedan jag hade något att skriva här.

Det har jag egentligen inte nu heller, men idag var tredje dagen med frost i Ljungskile den här hösten, och behovet av vantar och mössa blir allt större. Vintern smyger sig helt enkelt på, till och med på regniga västkusten.
Intressant nog har regnet lyst med sin frånvaro i över 72 timmar nu, vilket nog är någon sorts rekord. Innan dess regnade det minst en gång om dagen varje dag i mer än två veckor. Skräp, minst sagt.

Nederbörd är bara kul i frusen form.

Hur som helst medför kylan, i kombination med lite skidfilmstrailers och forumsnokande en viss pepp, så ikväll lyssnar jag på Roger Pontare och tänker mig tillbaka till Val Thorens.
(Dit jag och Challa förhoppningsvis tar oss någon gång i vinter, eftersom Val Thorens är alla sorters awesome.)

Häppårej.