Bummarbloggen

betraktelser från val thorens

Meny Stäng

Man har inte roligare än man gör sig – Upplands Väsby POW

”Det har snöat hela dagen, det är helt sjukt,” sa mannen i en för uttalandet väldigt sportig jacka till sin samtalspartner när jag halk-sprang förbi på väg mot Mariatorgets t-banenedgång.

Sjukt vet jag inte, vi bort trots allt i Sverige, men snöat har det. Och jag skyndade mig som ett jäkla jehu för att hinna hem. Jag hade någon sorts plan om att hinna med lite kvällsåkning i Väsjöbacken  – en nätt liten tur med kollektivtrafiken, sisådär 56 minuter enkel väg (heja Upplands Väsby – lagom långt från allt, lite som Falkenberg eller Ljungskile) – men det gick inget vidare.
Ni förstår, om det ramlar ner en decimeter blower pow så slutar saker i den här staden (läs: det här länet) att fungera. Typ kollektivtrafiken.

Så istället för att hinna hem och byta om till skidprylar och dra till Täby åt jag en Snickers på en allt trängre perrong 15/16 och var glad att jag inte valt att ta tåget från Södra, eftersom det var där stoppet tydligen var.

Jag kom hem iallafall, fyrtio minuter försenad. Frågade snällt damen i kassan på ICA om det fanns någon pulkabacke i närheten, och hon tittade konstigt på mig och sa att jodå, det finns ett vid dagiset bakom knuten.
Jag tackade för tipset, och förklarade att jag var nyinflyttad och att man måste passa på och leka medan man kan. Hon tittade konstigt på mig.

Det gjorde inte Linn och Jessica, men de skrattade när jag plockade på mig alla skidgrejorna för att gå ut och ta mig an en pytteliten kulle med uppskattningsvis fyra meters fallhöjd.
Plan ett var att bygga ett hopp och göra någonting åt mina obefintliga jibbskills, men snön var alldeles för fluffig. Istället roade jag mig med att spåra upp hela kullen – fyra, möjligen fem svängar åt gången – och bli tittad konstigt på av folk som gick förbi.

Det händer nämligen inte så mycket i Upplands Väsby på kvällarna. Det är en sovstad, tror jag. Med undantag för Maraboufabriken, möjligtvis. Här inträffar någon enstaka hundpromenad, och en och annan översocial jäkel som inte riktigt fattar när man med kroppsspråk försöker förmedla ”jag vill inte prata med eller gå bredvid dig”, men annars är här tomt.
Ingen är ute och åker pjäxdjup, toklätt nysnö i den lokala pulkabacken i alla fall.
Utom jag.

Och det var kul.
Mängdmässigt fick jag mer pow ikväll än under nästan hela förra vintern.
Synd bara att det var fyra svängar i taget, men som sagt – man har aldrig roligare än man gör sig. Och jag har kul.

 

Ehm.. ja?
The kulle.

Slänger in några chillbilder från Badgastein också. Bara för att jag har lite abstinens. Men jag får åka snart igen.. ska till Schweiz nästa vecka, men mer om det i ett senare inlägg.
Nu ska jag sova. Tänker inte missa några fjantiga tåg imorgon. Sådeså.

Challa, bättre människa finns typ inte.

 

Grabbarna grus pausar i solen i Sportgastein.

 

Michelingubbejackorna, Linis och Challa uppe på Stubben. Och random lång dude.

 

Skrynkelfejs,

Dagens låt: Julie Fowlis – Touch The Sky (ni som inte har sett Brave, lyssna åtminstone på den här)