Känslan av ork, förmåga att åstadkomma och engagemang är fortfarande obefintlig. Jag har mer eller mindre lagt mig under en sten, och undviker allting som har med skidåkning att göra som inte är det faktiska utövandet av nämnda sport.
Frågan är hur länge det kommer kännas så.. för det är tröttsamt. Men samtidigt är all kontakt med skidåkning som inte är skidåkning mer ångestframkallande än något annat just nu. Jättemycket ångestframkallande. Det spelar ingen roll hur gärna jag vill kolla nya edits, skriva saker och läsa vad andra knattrat ur sig. Det tar stopp. Energi finito, och jag vet ärligt talat inte vad jag ska göra för att få den att komma tillbaks. Och ju längre det håller på desto jobbigare blir det, för desto mer missar jag.

Konsten att måla in sig i ett hörn hette det visst.

Men hur tar jag mig ur det här? Vilket håll ska jag gå åt? Jonatan Lejonhjärta, vart är ljuset?
Jag vill inte vara så här trött mer men det går fan inte över.