Efter ett orimligt antal baksmällor i samband med vindrickande under min studietid beslutade jag mig häromåret för att inte dricka vin nå mer. Inte bara rött (som jag undvikit i princip alltid) utan även vitt och rosé. Men eftersom vi var bortbjudna på middag igårkväll, och det faktiskt var väldigt länge sedan jag drack vin tänkte jag som så att jag tar mig ett-och-ett-halvt glas rosé till maten och ser hur jag mår imorgon. Ibland är det som bra att testa.

Konstaterande: Jag ska inte dricka vin.

Eftersom jag utan problem kan dricka fyra-fem öl på en kväll utan att må konstigt alls dagen efter, så länge jag slutar dricka kring midnatt eller så, men vaknar med mossa i munnen, dunkande huvud och lätt illamående efter gårdagens vindrickande, är det den enda rimliga slutsatsen.

Det är lite synd, för det är gott med vin.

Dock är det väldigt sällan så gott att det är värt måendet dagen efter.

Håhå jaja.

Jag har ju valt ett ytterst lämpligt land att tillbringa vintern i, haha. Tur att jag och Kronenbourg har en långvarig och mycket god relation åtminstone.