Jag vet inte hur insatta ni som läser är i det rådande väderläget, men här kommer en kort sammanfattning:

Det snöade i månadsskiftet november-december. Tyvärr bara från ungefär 2000 meter och uppåt, och i kombination med hård vind, men ändå. Sedan dess har det varit soligt, men mestadels kallt, förutom de senaste dagarna när det varit brutal inversion (varm luft stiger uppåt, typ).

Det mest påtagliga med inversionen, enligt mig, är att mina pjäxor blir väldigt mjuka när det är varmare än nollgradigt, och att det är svettigt med tumvantar. Som tur är står solen lågt och det blir skugga mest överallt vid fyra-halv fem så här uppe har snön iallafall klarat sig bra trots värmeböljan.

Men, till ämnet. Snöläggarna i Meribel.

De kan inte ha det speciellt kul just nu.

Igår öppnade alltså resterande områden i 3 Vallées, så med Manne i släptåg drog jag iväg bortåt för att se hur skralt det egentligen var ställt med snön. Och en kan väl konstatera att det märks väldigt tydligt vart den där regngränsen gick. Högt upp är det nämligen helt okej i både Meribel och Courchevel, men nånstans där vid tvåtusenmetersgränsen blir det fullständigt bedrövligt. Och när det är ont om snö blir det väldigt tydligt hur mycket det här skidsystemet vill att folk ska kunna åka runt, och inte vara begränsade till en by eller en dal. Från mitten av Meribel ner till Meribel Centre har de lyckats lägga en snöstrimma som på många ställen inte är bredare än ett pistmaskinsspår, och må så vara att allting runtomkring är barmark, och att vi såg fler personer som vandrade upp jämte snöspåret än som åkte ner (tack och lov, för att navigera där i trängsel känns spontant ganska farligt) med det går att åka hela vägen.

Än så länge, bör väl kanske tilläggas. Det är samma visa för att ta sig sista biten ner till Mottaret, 1850 och La Tania, och om det inte antingen blir ordentligt kallt snart så de kan lägga mer snö, eller om det rasar ner en rejäl dos av den naturliga sortens dito så kommer det bli svårt att ta sig runt. För att inte tala om den där världscupsslalomen de ska köra i Courchevel om nio dagar..

Snälla inversionen, stick och brinn, typ. Jag glömde ta bilder igår (på allt utom den Courcheveligaste Courcheveltant som någonsin satt sin fot i 1850) men det är verkligen helt galet hur lite snö det är.

Fast, jag måste ändå säga att jag är imponerad. Förra året var snöläget faktiskt en bra bit bättre, men då hade de inte alls preppat lika genomtänkt och det var mycket mer sten och grus och skit och backar som verkligen inte borde varit öppna. I år märks det att de redan från början gjort nån sorts plan och lagt allt krut på att få den planen att funka och lämnat resten därhän tills vidare. Sen blir det ju en del nödlösningar, typ att backar som aldrig brukar användas till raceåkare plötsligt är halvt avspärrade och fulla med storslalomportar, men med så lite turister som det är i krokarna nu så gör det ju ingenting. Än.

Idag hade jag egentligen tänkt åka över till Menuires, för vi hann inte förbi där igår, men så blev det inte. Istället vaknade jag med halsont och feberkänning, så jag har tack vare teknikens under tillbringat dagen framför Vinterstudion på datorn. Förhoppningsvis piggar jag på mig tills halv fyra när jag ska jobba.. annars blir det en lång kväll.