Jag är så sjukt desorienterad. Klockan på datorn säger att det är lördag, och den brukar ha rätt så jag väljer att lita på den, men om någon hade kommit och sagt att det var måndag morgon klockan halv fem hade jag nog heller inte argumenterat emot.

Vadan detta nu då?

Igår mådde jag faktiskt bättre, så bra att jag tog tag i projekt tvätt, det vill säga jag förflyttade mig själv och två IKEA-kassar med all smutstvätt jag kunde uppbringa ner till tvättomaten bakom turistbyrån. Dags att mörda eventuella bakteriehärdar i lakan och handdukar för att påskynda tillfrisknandet, tänkte jag. Plus dendär lilla detaljen att jag jobbar lördag-söndag-måndag och började få akut slut på underkläder.

Efter tvättandet var jag ganska dock tämligen slutkörd och somnade i soffan. När jag vaknade var jag inte pigg längre, eftersom min kropp tydligen inte tyckte att denna helvetesvecka av snor, hosta, halsont och feber var nog utan bestämt sig för att toppa hela eländet med en ordentlig släng mensvärk.

Seriöst?! Det också? Till råga på allt samma dag som jag bytt till rena* lakan. Jävla universum.

JAG VILL BARA MÅ BRA JAG ÄR TRÖTT PÅ ATT VISTAS I EN DIMMA AV VIRUS OCH VÄRKTABLETTER!!

Gissa hur bra det gick att jobba långpanna idag?

Eh. Joråsåatte.

Jag kom dit vid tio, luddig i huvudet av kombinationen Alvedon och Ibumetin, preppade upp min station så mycket som behövdes och klockan strax efter ett gick jag hem, virade in mig i dubbla filtar som en annan bråkig chimichanga och somnade tvärt.

När jag vaknade var det mörkt ute.

Därför är jag desorienterad.

Det känns som om jag tappat bort en hel vecka, eller åtminstone ett par dagar. Hela grejen med att gå hem från jobbet när det är fullt dagsljus ute, och sedan vakna i mörker.. äugh. För en person som jag, som är sådär lagom mat-och-sovklocke-fyrkantig är det en mild form av tortyr. Tack och lov att jag vaknade i lagom tid för att hämta p-mat, annars hade det tagit en ände med förskräckelse.

Nä, usch. Nu ska jag peta i mig resten av korv stroganoffen, ta några värktabletter till efterrätt och spela Pokemon Diamond resten av kvällen.

Imorgon tycker jag att jag har förtjänat att vakna av mig själv halv åtta utan såväl feber som mensvärk, okej?

Förresten, snörapporten har äntligen börjat se lite positiv ut. Det kanske blir lite påfyllning innan jul ändå. Det vore trevligt.


Fotnöt: ”Rena”, det vill säga nytvättade, men med en av allt att döma outplånlig näsblodsfläck som envist klamrar sig kvar i det övre vänstra hörnet på underlakanet. Sånt händer.