Bummarbloggen

betraktelser från val thorens

Meny Stäng

Månad: november 2019

Sakta men säkert

Igår morse vaknade jag till vinter. Det var jag i och för sig helt förberedd på, eftersom jag gått hem från Froggen i decimeterdjupt slask några timmar tidigare, men det var trevligt likafullt.

Det började snöa sent i lördags kväll, och sen har det bara fortsatt, och ska hålla på tills någon gång imorgon. Det är inte kräksnö, mer ”hade det varit plusgrader hade det varit strilande-nästan-duggregn”-snö, men det ligger mer än en decimeter på Winston nu.

Har förövrigt fått låna nyckeln till garaget där jobbets Caddy vanligtvis bor, men eftersom Caddyn är i Danmark i typ en vecka till kan Winston bo där tillsvidare. Så jag ska strax gå ner och borsta av honom snön, och förflytta in honom. Känns som en bra idé eftersom snön verkar följas av svinkallt – typ 10-12 minus.

Innan snön hann jag dessutom med vad jag tror var årets sista varma utomhusvistelse. Jag och Mette åkte ner till Talloires utanför Annecy och hälsade på en kompis till henne som bor där, och det var typ 15 grader varmt i solen nere vid sjön. Vansinnigt vackert, precis som vanligt, fast nästan ännu mer eftersom alla träd skiftade i så många olika färger. Dock misstänker jag att det inte är riktigt lika kul därnere när det snöar här men regngränsen går någonstans vid 1000-metersstrecket. Känns som att det kan vara tämligen västkustskt väder där då.

Igår var det som sagt väldigt snöigt, så jag gjorde inte ett jota. Eller ja, jag kollade på Notting Hill, Billy Elliot, Star Wars Episode I och början av The Holiday, men det var typ allt.

Idag ska jag försöka vara lite mer energisk, så dagens projekt förutom att flytta på Winston består av att gå och inhandla en gul lök, samt att gå ner i källaren och valla alla mina skidor, så de får stå och mysa till sig i några veckor innan det är dags att premiäråka. Fast sannolikheten att mina turskidor får vila så länge är inte stor, snöandet ska följas av kallt, och sen av mer snö, så jag har en viss förhoppning om att kunna ge mig ut på ett premiäråk någon gång senare i veckan. Vi får se vad som händer. Men just nu verkar det som om den snudd på årliga mitt-i-november-värmeböljan bestämt sig för att utebli, så jag håller tummarna.

Det märkligaste med att det blev vinter så fort är att min stackars hjärna drabbats av julkänslor. Jag var så grymt sugen på glögg igår, men öppnar jag en flaska nu så kommer den hinna bli tråkig innan Advent, och det känns som både slös och helgerån, så jag tröstar mig med te istället. Hej hå.

Hur många bikupor finns det i världen?

Ovanstående rubrik är exempel på vad de pratar om på fransk radio klockan halv fyra en tisdagsmorgon. Om någon nu undrade.

Det tog lite längre tid att ta sig hit än planerat, tack vare att sträckan Hannover – Frankfurt – Karlsruhe var en evighetsuppvisning i nästan-stau. Det rullade, men mestadels väldigt sakta. Enda biten som inte var särskilt mycket stopp var tack och lov över Kasselbackarna. Konsekvensen av detta blev att jag tog en sovpaus i bilen i närheten av Lausanne, och kom upp till Val Thorens strax innan sex på morgonen, sådär lagom pigg och frusen. Men sånt är livet.

Igår packade jag upp och organiserade mina saker, käkade pizza på St Peres med Mette och Erik, och gick på Halloweenfesten på Froggen. Idag har jag tagit det rätt lugnt, traskade upp till den nya reservoaren vid Deux Lacs tillsammans med Mette, och imorgon är planen att åka ner i dalen och handla. Lill-Carrefour här uppe har visserligen börjat med lördagsöppet nu, men det är billigare att storhandla där nere. Och kanske trevligare väder. Här är det väldigt grått och blött. Förhoppningsvis börjar det snöa natten till söndag, men jag törs aldrig lita hundra procent på väderleksrapporterna här.

I vilket fall som helst så har jag lagat hålen i mina skoterkängor, så om det kommer snö är jag redo.

Häpp!

/H