Hä.

Dagens stora happening nummer ett var att jag gick och handlade. Mest för att jag ville ha micropopcorn, men de var såklart slutsålda. Hursomhelst var det skönt att komma ut och röra på sig en liten stund, även om Menuires känns som ett övervintrad rest från Sovjet när det är mulet och så ödsligt som det är just nu.

Dagens stora happening nummer två var att jag insåg att jag har tappat smak- och luktsinnet. Skulle dricka en kopp te, och varken kardemummate, mintte eller roiboos-och-ingefärste smakade någonting annat än varmt vatten med en svag överton av beskt, så uppenbarligen har mina smaklökar sagt tack och hej och dragit på semester. Vilket också åtminstone delvis förklarar varför jag varit så himla less på all mat jag ätit de senaste dagarna – allting smakar i princip likadant. Tillexempel kan jag inte skilja på ärtor, blomkål och broccoli.

Jag är inte helt berövad smaksinnet, jag känner väldigt basala smaker typ salt, sött och beskt, men jag kan inte för mitt liv känna nåt mer specifikt än så. Det är rätt deprimerande, och inte helt optimalt för en person som även de bästa av dagar tycker att dethär med att äta är ganska tråkigt och tidsödande. Och det är förskräckligt upprörande att tillexempel choklad bara smakar odefinierbart sött, och inte alls som det brukar. Jävla skitvirus.

Men, det positiva med detta är att försvunnet smak- och luktsinne är väldigt vanliga coronasymptom bland dem som bara får en lindrig släng av det (det vill säga vi som aldrig kommer bli testade för det), så nu kan jag åtminstone vara rätt säker på att jag har blivit smittad, och det är ju på ett sätt ganska skönt. Det är tråkigt att all mat smakar blöt wellpapp, men blir det inte värre än såhär så tänker jag (mestadels) inte klaga.

Jag hann få tillbaka mina kylskåpsprivilegier i fem timmar också, innan hela ”mitt te smakar bara varmt vatten”-incidenten. Nu är de indragna igen. Nästa projekt blir att försöka få faktisk klarhet i hur länge efter att alla symptom försvunnit som jag måste hålla mig isolerad.. det känns som att karantänen (om den inte förlängs) kommer ta slut innan jag kan friskförklara mig själv – förkylningar håller som bekant på i evigheter häruppe.

Jaja.

Vi hörs.

/H